Fre 11:e maj 2012 04:00-08:00 Fyrträdgården, Ottenby, Öl Temperatur:    +9 C° Vind:    SV, måttlig vind (4-7 m/s) Molnighet:    Mulet (8/8)   Sikt:    Dimma (<1 km) Nederbörd:    Uppehåll   NÄKTERGALEN Fågelmarkerna kring och i Västerås var näktergalsrika i slutet av 1950- och början av 1960-talet. Jag var i tolvårsåldern när jag noterade näktergalen första gången, tack vare en fågelskådande lärare, Gösta Sandwall, i Dingtuna, strax väster om Västra Aros. Han tog med hela klassen på cykelfärd till Asköviken i mitten av maj 1960. Näktergalningarna var nyanlända och sjöng dagtid, precis som de kan göra även i dag. En del sjunger i fågelstationens trädgård och vid Bertils hus direkt efter ankomste - troligen för att muta in ett matrevir för en dag. När detta skrivs, kl 08, har just den första näktergalen i fångsten, fått sin ring runt höger tars i Ottenby fågelstations ringmärkarlabb! Den glada nyheten levererades nyss av Stina, när hon gick förbi stora kontoret. .... ERIK ROSENBERG skriver 1953 i Fåglar i Sverige: NÄKTERGALEN är en världsberömd fågel. Namnet är betecknande, ty det betyder nattsångare. LIksom sävsångaren och gräshoppsångaren, håller sig alltså näktergalen tyst om aftonen och i skymningen för att sätta igång med sången när mörka natten inträder. (- - -) Med taltrasten har den en viss likhet men (- - -) näktergalen har sina toner liksom givna en gång för alla. I hans sång finns föga plats för infall och omtolkningar. Virtuosmässigt slungar han fram sin tonkaskader. Det blir ett slagverksaktigt spel, snarare än sång. (- - -) En rätt vanlig näktergalsstrof skulle kunna tecknas så här: huit, huit, huit - pti pti pti - tivvo-tivvo-tivvo-tivvo-tivvo-tivvo - lju jo-jo - zä-zä-zä-zä-zä-zä-zä-zä-zä-zä-zä-sitt! (- - -) Näktergalen har en östlig utbredning från Sydryssland fram till de Baltiska staterna och Sydfinland (- - - ) går så upp över Skåne, Blekinge och Öland, där han är talrik. Sedan på spridda ställen i östra Sverige upp till Stockholm och något inåt Mälar- och Hjälmaredalen. Näktergalen är stadd i ökning /alltså i början av 1950-talet, min anm/ för närvarande och kan oväntat dyka upp lite var som helst söder om Dalälven. Vintern tillbringar han i Sydafrikas östra delar. .... Första upplagans arttexter från 1953 har nyligen åter publicerats. De finns i boken Erik Rosenbergs fåglar i Sverige (Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2010-11). Redaktion: Bengt Emil Johnson, Staffan Söderblom och Sten Wahlström. .... * ERIK ROSENBERG HAR GETT UT - Oset och Kvismaren (1934) - Uvberget och tjäderskogen (1937) - redaktör för Våra fåglar i Norden, fyra band (1942-47) - Natur i Närke - tillsammans med Kai Curry-Lindahl (1947) - Fåglar i Sverige (1953, minst sju upplagor de följande 50 åren) - I svenska fågelmarker, som redaktör (tillsammans med Nils Dahlbeck, 1960) - Lockrop och vingsus (om Erik Rosenberg, redigerad av Allan Thybell 1976) - Fjället och myren (postumt utgiven 1987 på LT:s förlag av Örebro Ornitologiska Klubb och SNF). LÄS ÄVEN DESSA BÖCKER! * Bokverket Vandringar i Erik Rosenbergs riken - fågelliv betyder orden (2002). En mycket fin och rikt illustrerad biografi över Mäster Erik! * En guide till Oset och Rynningeviken av Clas Thor (text) och Torbjörn Arvidson (foto) Boken innehåller förstås en hel del om Erik Rosenberg! Ha det bäst! Göran Skrivet av: Göran Andersson, Degerhamn 2012-05-11 07:31:00 Observationer